We’ve updated our Terms of Use to reflect our new entity name and address. You can review the changes here.
We’ve updated our Terms of Use. You can review the changes here.

Efem​ä​r

by Svartnad

/
  • Streaming + Download

    Includes unlimited streaming via the free Bandcamp app, plus high-quality download in MP3, FLAC and more.

      99 SEK  or more

     

1.
Efemär 09:16
Vårens tidvatten flydde våra stränder långt innan gryningen, Allt vi slängt i jordens hav och gömt under de flyktiga sandbankerna, Växer likt revben från tusen strandade valkadaver, I ett stinkande makabert porträtt mot en mild ung morgonfasad. Vattnen viskade och dagsländorna förberedde sig för sin återgång, De vet att de aldrig får stanna, de vet att tidvattnet inte går att barrikadera. Erosionen kommer att reducera badbryggan till dess metalliska skelett, Och de surrande efemärerna lägger sig slutligen ned i det daggvåta sommargräset. Skogen sjöng oss till sömns, som så många nätter förr, Välvda i ett töcken av from, ungdomlig pånyttföddhet. Det växer i bröstet, det håller på att brisera, Vägen hem är för lång och dörrarna kommer att stå låsta när vi anländer. Glaset till mitt porträtt har spruckit och färgerna har läckt ut, Ett intryck, en rörelse, ett tillstånd förevigat på papir, Ett monument över ett liv - ett stilla ögonblick för våra arkiv. Om bara erosionen tar detta landmärke efter mig, Så lever jag bortom mig själv och över nästa horisont. Om jag bara överlever mig själv - har jag besegrat mitt eget kretslopp? Kommer kistan i marken att vara tom när arkeologer en dag finner den? Om jag bara överlever mig själv - har jag då överstigit min existens? Kommer pyramiderna jag byggt, sten för sten, över min bara rygg, Att forma mitt namn och föreviga mig i odödligheten? Det finns ingenting kvar, varken av dig mig eller världen, Askan ligger i högar utanför fönstret, kan du inte se det? Världen står i band och ingen överlevde.
2.
Mångator 11:30
Med soluppgångens tvilling, Nattlampan bildar spiralgalaxer, Och ljuset från hallen reflekterar stjärnbilder, Mångatorna över hamnen reflekterar det astrala skådespelet. Glömska, drömska nätter. Mångatorna över hamnen, Reflekterar astrala skådespel. Soluppgången och dess tvilling, Genom glömska, drömska barndomsnätter. Allt som strålar - tusen åldrar, Livets vårar - solens ådror. Utan tårar - liv som strålar, Världens väntan - vägens längtan. Fönstret står på glänt, Och backen ned mot havet är en startramp. Älvdimmor leker runt benen i en språngmarsch. Världen vilar och universum är öppet, Natten är ung och drömmarna vilda. Med boken där alla dina drömmar samlats, I en hemmasnickrad eka, seglandes genom etern, Över mångatorna vid havens slut, Genom kosmos och drömmarnas portar. Tellus och hennes syskon, Skiner genom distanser av rymd. Storheten blomstrar och planeter slår rot, Liv som uppstår ur ändlösa moln av sot. Vindarna tar vid, Tusen segel mot ingentingheten, Under skeppets knarrande kropp, Samlar skuggor stjärnor längs stränderna. Silverdimmorna tunnas ut, Världen håller på att vakna. Universum sluts här åter, Och stjärnbilder seglar mot nya horisonter. Rymden speglar dimljusets danser, Då natten bär träekans sköra kropp. Ekot ljuder genom distanser, När allting åter kollapsar. Flammande horisont, Dansandes genom soluppgången, Vakande över en nyfödd dag, Ännu sovandes - I sängkammarens stilla dunkel, Där allting sammanstrålar. Nattens bravader når sin ände, Och jordens gryning klämtar på dörren.
3.
Solkatter 02:00
4.
Eterseglare 08:10
Jag kan se kugghjulen och träbalkarna, Som binder samman valvet, Och etern däremellan. Innan solen bländade oss satte vi segel, Genom solvindar och över mångator. Över ångande oceaner och nyformade arkipelager, Bortom världens rand mot världsrymdens skinande strand. Vi byggde pyramider på månen, Och satte segel mot nya horisonter. I vetskap om att världen väntar på oss, Men vilken värld som faktiskt väntar, Stannade vi aldrig upp för att reflektera över. I ljusets fart mot nya konstellationer, I ett rus av barndomens naivitet - Utan kritik eller reson. Vi glömde bort de groende dagarna; Mödrarna som fött oss och deras dans över eden. Att världen i dammet vi lämnat nedan stjärnorna, Åldras med eller utan vårt deltagande. Drömmen förblev frusen i tryggt förvar, I en kista vars nyckel vi förlagt. Ty världen slocknade för eoner sedan. Vi är dömda att invänta tidens slut, i det tysta.
5.
Serotonin 03:05
Vi står stilla, Molnen stannar upp, Floden har flytt, Nu är sandbotten bar. Bortom all tid - mot någonting nytt. Fruktan och hopp - melanfori. Vi lovade varann en evighet, Jag gav dig en sommar (eller två), Jag minns inte längre. Jag borde inte bry mig längre. Giftet har gjort blodet surt, Och hjärtmuskeln vek. Jag väljer sömn över var dag. Mitt hår har vissnat kring tinningarna. Blicken min bleknar för varje dag. Sanden byggs upp, maskineriet saktas ned. Min evighet; min enda dag stannar, Sommaren fick glänsa bortom vintrarna. En tid för avslut, en tid för överlevnad. Livets jargong har ärrat oss båda. Allt som finns kvar - ett blekvitt nätverk, Av barlagda rötter och brända hjärttrådar.
6.
Vildvin 04:45
Naturens hand har försiktigt, varsamt, vist, Placerat sin slöja över platserna från mina minnen. Lekplatserna nedanför sjukhuset ligger bortom tiden. Rost och vildvin har gjort dem till sitt hem, Grävlingshusen blommar av förfall. Bortglömda, osynliga ting, Önskningar och viskningar, Som fortfarande lever i väggarna. Skratten pärlar genom vindarna, Och blandas ut med svartfåglarnas sorglösa konversationer. Vassen bildar en bädd på stranden, Och himlens ögon öppnas - och vakar natten lång, Rödvinet gör oss tunga, Och sakta sjunger vinden oss till sömns. Skymningen flyr och öppnar sin rödlätta kuliss, För en tidvåg; ett hav av brinnande guld. En längtan bort och ut, Från rotlöshet och enformighet. Husgrunder och minigolfbanor i skogsbrynet, Mellan träd som torterats av havets vindar. Grå stillhet och tomma fönster. Kuststaden har lämnats åt saltvindarna, Havet och stranden förtär fot för fot. Alla de minnen som murknar med husen. Järnrör och benpipor, Murkna bänkar och ledsna fåglar.
7.
Rymdljus 01:54
8.
Kalejdystopi 09:22
Av natt så ung, och drömmar; äldre än galaxer. Allting är dömt att förbli så evigt oviktigt. Vårmånens fåror, ärrar, sårar. Färgen murar mårdens mångfald i multituder, i stormar och skruder. Burfågelns färgkrans skänker former, skuggor, strålglans. Sången speglar sorgen i sägen, i fägring; i sommarljuv skönhetsdans, I fäladens färglösa vansinneskrans. Drömmen drog döden dumdristigt nära. Såren sken i sömmar så skära. Sången skälvde i salens sköra, skinande spegelkalejdoskop. Avgrundens antåg antogs avgränsa alvaret och dess apokalypsmönster. Drömmen dog och drog dimmor in över världen fönster. Med ögon som bara ser död, olämpade att finna någonting bortom jaget och nuet, Att själsligen förblöda tills varat och intet gifter sig till slut. I min kamp att övervinna mig själv och mitt eget ramverk, Kunde jag bara se morgondagens gråmulna dystopier genom strålglansen och regnbågarna. De amputerade ambitioner som tonar ned mina observationer; Ett återkommande antagande i mitt jagade livsbejakande - Att ingenting förblir, är; att intet lever kvar. Jag kommer somna utan att drömma, Och lämna alla förhoppningar om en morgondag vid strandkanten. Då jag träder in, bereder mig och tar steget ut för stupet, Ovan den långa natten; Där vi alla samlas med tiden - Och dansar i den ständiga skuggan av gryningen, Till jorden slutar spinna och pyramiderna rämnar, När haven börjar brinna och stjärnorna lämnar, Och universum andas ut och slocknar där till slut. Ett avslut oss alla ovälkommet, Men likväl ej oväntat, När blickarna så länge frusit mot skyarna, Utan att se sprickorna som bildats under våra fötter. Sanden leker genom håret medan askan växer i drivor. Om tusen miljoner brinner så rör det inte oss. Universum förblir; ogästvänligt, likgiltigt. Allt har sin gång.
9.
Höstregn 04:00

about

Written from 2009 to 2016. Recorded from 2014 to 2020.

DIY all the way, aside from the mastering.

credits

released June 6, 2020

Tobias Lindberg - Bass Guitar, Clean Vocals, Screaming Vocals, Additional keyboard
Alexander Larsson - Guitars, Clean Vocals

Guest Performances:
Olof Johansson - Drums, Percussion
Cajsa Larsson - Clean Vocals
Richard Boij - Piano and keyboard

All music written by Alexander Larsson & Tobias Lindberg
All lyrics written by Tobias Lindberg
Additional piano arrangements by Richard Boij
Additional vocal arrangements by Cajsa Larsson

Recorded at Studio Netport 2014-2015 & En Studio I Ensamhet 2016-2019 by Tobias Lindberg.
Mixed at En Studio I Ensamhet in 2020 by Tobias Lindberg.
Mastered at HoboRec Recording Studios in 2020 by Ulf Blomberg

Cover art and layout by Jonatan Ottesen
Logo design by Xin Gao

"Kalejdystopi" is dedicated to Sebastian Westerlund (1989-2019)

license

all rights reserved

tags

about

Svartnad Sweden

A world lost beneath the waves.

contact / help

Contact Svartnad

Streaming and
Download help

Report this album or account

Svartnad recommends:

If you like Svartnad, you may also like: